Underbara Thassos

Marika och Fabbe hade ytterligare en önskan, att åka till Thassos där vi aldrig varit tidigare. Cirka 215 km från vår by ligger Keramoti, varifrån vi tog färjan över till Thassos. Det var drygt 30 minuters resa till ön. En mycket fin resa med måsar kretsande runt färjan under hela överfarten. Man kunde mata fåglarna som åt direkt ur handen. Chips och ostbågar var populärt.
 
 
Biljetten kostade 20 € för bilen (16 för mindre bil), och 3.50 per person. Leo åkte gratis. Fabbe hade bokat rum på Green Sea Apartments i Skala Potamia, nån mil söder om hamnstaden Limenas. Det var ett mycket bra hotell, med pool och bara 50 m från havet. Hotellet erbjöd gratis parasoller och solsängar. Dock var det lite stenigt i vattenbrynet, varför vi valde att bada ett kort stycke ifrån hotellet. Det fläktade härligt och det gick ibland höga vågor till Leos förtjusning.
 
 
Thassos har många väldigt fina badvikar och en dag åkte vi till Aliki. En svårtillgänglig badvik för mig, som har svårt att gå. Man fick parkera bilen vid den hårt trafikerade vägen och gå nerför en sluttning till havet. Det var värt besväret och vi badade i det härliga vattnet hela förmiddagen. Det var flera  segelbåtar som lagt till i viken.
 
 
 
 
Bläckfiskar i väntan på fritering.
 
Efter badet körde vi vidare någon mil in i landet, till Theologos där vi åt på en taverna.
 
Vi stannade på ön i fyra dagar och på vägen tillbaka till hamnen körde vi till Marble beach, en av de finaste stränder jag sett. Där var helt ljuvligt men --- vägen dit var allt annat än en vanlig väg. Jag trodde vi var på väg till världens ände. En stenig grusväg, backe upp och backe ner. Vi hade en bil framför oss och det dammade så vägen knappt syntes. Vi lyckades i alla fall komma fram till stranden. Där var sååå vackert. Otrolig färg på det varma havet. Min kamera ger inga rättvisa bilder så ni som vill se hur där verkligen ser ut rekommenderar jag att ni googlar Marble beach och tittar på bilderna.
 
 
När vi på eftermiddagen begav oss därifrån körde vi en bättre väg,  visserligen grusväg men inte så smal och kurvig.
 
Precis vid påfarten till asfaltsvägen till Limenas stod en stor skylt med texten: Biltvätt 50 m. Bilen hade verkligen behövt en ordentlig tvätt men färjan väntade på oss. På färjan fanns massor av bilar som också skulle behövt saneras.
 
 Mycket nöjda med resan återvände vi till lugnet i byn.
 
Marika, Fabbe och Leo har nu redan varit hemma i Sverige i ett par veckor och nu väntar vi på nästa gäng. Fia, Micke, Daniella, Nicholas och Ellen kommer på torsdag.  Då väntar nya äventyr och vi hoppas vi får några härliga dagar i Nea Rodha, beläget på Chalkidikis tredje ben.

Imamen som svimmade

Idag har jag lagat en av Appes favoriträtter, Imam bayildi eller imamen som svimmade som den kallas på svenska. Det är en turkisk maträtt, aubergin med lökröra och tomat. Historien berättar om en osmansk präst, en imam, som efter att ha ätit för mycket av maten, svimmade av övermättnad. En annan historia berättar att imamen svimmade av snålhet, då han förstod hur mycket god olivolja som använts vid tillagningen. Mycket gott med sallad och fetaost. Dock tror jag inte vi kommer att svimma.
 

Utflykt till Meteora

Den 4 juli kom Marika, Fabbe och Leo till oss. Sedan lång tid tillbaka har Marika haft önskemål om att få se Meteora. Naturligtvis skulle hennes önskan gå i uppfyllelse så vi ställde färden mot Kalampaka.
På vägen dit stannade vi till i Tembi, som ligger i Tembedalen. Tembe är det antika namnet på en klyfta mellan berget Olympos i norr och berget Ossa i söder. De antika profeterna hyllade dalen som Apollons och musernas favorithemvist.  På en svajig hängbro gick vi över floden mellan de båda bergen och vi tände ljus i en liten kyrka.
 
Vi fortsatte till Kalampaka, där vi hyrde in oss på ett bra hotell, Edelweiss. 45 euro/natt med frukost. Det visade sig att det största klostret har stängt på tisdagar så vi tillbringade eftermiddagen vid hotellets pool.
 
På kvällen flanerade vi i staden och åt en god middag på en restaurang precis intill vårt hotell.
Under natten utbröt ett fruktansvärt oväder. Blixt och dunder med ösregn och storm. Vi bodde på takvåningen och vi var rädda för att fönsterrutorn skulle blåsa sönder. Ovädret varade någon timma och på morgonen var det lugnt och fint igen.
Vi checkade ut ganska tidigt och körde upp mot Meteora. Vi bestämde oss för att enbart besöka det största klostret, Megalo Meteoron. Turister är morgonpigga och redan vid 10-tiden var det svårt att hitta parkeringsplats och kön var lång i de smala trapporna upp till klostret. Eftersom Appe och jag besökte Meteora tillsammans med Else och Ilias för två år sedan, valde jag att stanna kvar på platån medan Appe, Marika, Fabbe och t o m Leo gick den långa vägen upp till klostret. Minns inte exakt hur många trappsteg det är men det är över 400. Jag trodde aldrig Leo skulle klara av att gå de jobbiga trapporna  men han var inte ens anfådd när de kom tillbaka.
 
Både Marika och Fabbe uppskattade besöket i klostret. Alla ni som varit där vet att det är en fantastisk upplevelse och man fattar inte hur man kunnat bygga så högt upp på bergen för så många år sedan.
 
På hemvägen hade vi planerat att stanna och bada i havet men Leo somnade i bilen och vi stannade inte förrän i Agios Athanasios, där vi åt på vår favorittaverna.
 
Om nästa resa, som gick till Thassos, en ö vi aldrig tidigare besökt, kommer jag att berätta senare.
 
Slutligen måste jag visa mina fina solrosor,  som nu reser sig 3.40 m över jorden. Mycket, mycket vatten, sol och frön från Nelsons har hjälp till att få dem att växa.
 
 
 
_______
 
Vår gode vän Georgios kom inte till Grekland i år. Han avled den 2 juli efter svår sjukdom. Vi saknar honom väldigt mycket och Kilkis kommer aldrig att bli detsamma. Vi kommer alltid att minnas alla roliga stunder vi haft tillsammans både i Grekland och i Tingsryd. Vi saknar också Fili, som valt att stanna i Tingsryd denna sommar.
 
_____