Skogspromenader och barnpassning

Snart har även vecka 39 passerat, en vecka som bjudit på såväl sol som regn. Det bästa med soliga höstdagar är att man inte har något krav på hög temperatur. Visst är det skönt med värme men bara solen visar sig så är man nöjd.   I morgon är det fullmåne igen och om bara en knapp månad drar vi tillbaka klockan till normaltid. Det mörknar tidigt om kvällarna så det går åt många värmeljus.
 
Nya skogspromenader i veckan har resulterat i fina trattkantareller, dock ännu väldigt små men om en eller ett par veckor har de nog vuxit till sig - om ingen annan Hovshagabo har plockat dem.
 
 
Marika har börjat jobba igen så vi har haft hand om Leo två eftermiddagar/kvällar eftersom Fabbe jobbat kväll denna veckan. En eftermiddag var vi på 4 H-gården och tittade på djuren, vilket jag tror Leo tyckte var kul. Vi hade planerat att mata änderna i Växjösjön men vädret var inte lämpligt så det får blir en annan dag.
 
 
Vi har aldrig tidigare haft så mycket småfåglar vid denna årstiden.  Tydligen är de bortskämda och hellre äter den mat vi serverar istället för att själva leta efter godsaker i naturen. Två gånger denna veckan har vi fyllt på deras matbord och hängt upp nya talgbollar. Förstår att skatorna tar en del av maten men de är ju också fåglar.
 
 
 
 
 
 

Decenniets största överraskning

Den gångna veckan har bjudit på både goda och dåliga nyheter, som jag inte kommer att berätta om här. Solen har lyst med sin frånvaro och det har regnat mer eller mindre i tre dagar. Igår var det höstdagjämning  så det finns fortfarande chans att det blir en fin höst. Vi har letat efter svamp i skogen bakom vår tomt, dock utan att finna en enda kantarell.
 
Igår kväll var vi bjudna på middag till Marika och Fabbe.  Även Andreas och Emelie och Fia och Micke var bjudna. Micke och Fia kom och hämtade oss, men innan vi körde till Sandsbro skulle Micke lämna en kamera till Lasse. Konstigt nog körde Micke förbi Södergatan och svängde in på tomten till "Flottans mäns" klubblokal. Fia ville vi skulle följa med in och  lämna kameran. Jag förstod att Lasse och Ewy var på nån fest i lokalen men trots att jag tyckte det var konstigt så följde både jag och Appe med. Appe protesterade, dels var vi försenade till Sandsbro och dels var det pinsamt att störa de som festade i klubblokalen.
 
Jan öppnade dörren för oss. Va, varför var Jan där? Ingrid och han skulle ju vara barnvakt åt deras grannes lille pojke. Inne i huset fanns hela släkten, alltså våra barn med respektive och mina bröder med sina familjer, sammanlagt 27 personer. Undrar hur vi såg ut, ja Fabbe filmade när vi kom så vi får väl se våra långa ansikten. Först trodde jag att Marika och Fabbe gift sig i hemlighet och att vi skulle fira det. Men när alla började sjunga "ja må han leva" förstod vi att det var Appes 70-årsdag som skulle firas. O vad vi blev överraskade.
 
Tänk att ingen försagt sig nån gång under planeringen av denna fest. Det där med kameran som Lasse skulle ha, det var bara hittepå. Att släktingarnas bilar stod utanför huset hade varken jag eller Appe sett. God mat blev vi bjudna på och vi hade mycket trevligt. Hanna, Max, Fia och Elias stod för underhållning och de hade också satt ihop ett musikquiz, där jag inte hade ett enda rätt. Dessutom hade Ingrid scannat in gamla fotografier som visades på filmduk. Det var bilder från såväl Grekland som här hemma. Jag vill lova att det blev många hjärtliga skratt. Så magra vi vuxna var och de flesta av oss  rökte och bolmade.  Det blev faktiskt den roligaste kvällen på länge. Bättre present kunde Appe inte få.
 
Såna här fester skulle man ha lite oftare, inte bara när någon fyller jämnt.
 .