Hemresan

I 25-gradig värme och strålande sol lämnade vi vårt sommarparadis för att köra den långa vägen till Sverige.
 
Det är en mycket vacker väg till Igoumenitsa,  346 km närmare bestämt, från Mikrokampos,  en motorväg med mycket höga berg och massor av tunnlar, vägavgift sammanlagt 9.20 €.
 
Denna varningstavla finns på några platser. Ingen älgvarning men varning för björn. Viltstaket finns uppsatt en lång sträcka utmed vägen. Vi såg tyvärr inte en skymt av någon björn.
 
 
 

Cruise Europa, en av Minoan Lines finaste färjor, förde oss över Joniska och Adriatiska haven. Havet låg nästan spegelblankt och knappt en krusning märktes under hela resan från Igoumenitsa till Ancona, en resa som tog 18 timmar.
 
 
Två plasthinkar var placerade på golvet framför receptionen p g a nån liten vattenläcka.
 
Vi anlände till Ancona på lördagseftermiddagen och körde sedan via Brennerpasset, där det bara var några plusgrader, genom Österrike och Tyskland.
 
 
Vi åkte färjan från Sassnitz till Trelleborg på söndagseftermiddagen. Även på Östersjön var det lugnt och vi ankom till Trelleborg kl 20.30. För att slippa den tråkiga vägen via Älmhult, en väg som har hastighetsbegränsningar var femte kilometer (nästan i alla fall) valde vi att köra via Helsingborg och vidare E 4 och 25:an till Växjö. Gps-kvinnan lurade oss och vi kom på fel väg utanför Helsingborg men hittade ganska snabbt rätt och vi kom till Växjö strax efter midnatt så efter att ha kört 2340 km var vi hemma igen.
 
Ja, då är vi tillbaka i vardagen. Våra älskade barn med familjer har varit hos oss varje dag efter det vi kom hem.
Gräset var klippt, alla lampor inomhus och ytterbelysningen var tänd så vi kände oss riktigt välkomna hem. I kylskåpet fanns allt till en god frukost. Dessutom stod denna blombukett på köksbordet.
 
 
Nu är livet som vanligt igen men ve och fasa, jag glömde mina kokböcker och många "personliga recept" i Mikrokampos . Hur ska jag nu kunna baka Ilias´ pizza, göra Ritas biffar och koka Georgios´ svampsoppa?

Nästan klara för avfärd

I elvte timmen hann jag gå till min frissa här i byn och klippa mig. Bilen är färdigpackad och jag tror att jag får plats utan att ha massa packning i knät. Katina bjöd på lunch så vi behöver inte resa iväg hungriga.
Strömmen ska snart stängas av och sen är det bara att låsa huset och grinden. Sist kommer datorn att stängas och packas ned. Efter fyra månader här så är det vissa saker man längtar till, t ex diskmaskinen, bättre utrymme i köket och att kunna spola ner toalettpappret i toan. Naturligtvis längtar vi mest efter barn och barnbarn och det ska bli härligt att komma hem till dom igen. Det är förstås många saker som vi kommer att sakna härifrån. Klimatet, maten, Katina och hennes familj och övrig släkt och vänner. Förhoppningsvis kommer vi tillbaka nån gång nästa år.
 
Här är min frissa Dina, när hon sopar undan mitt avklippta hår.
 
 
En hel del grejer återstår att lasta in.
 
Till våra grekiska vänner säger vi  καλό χειμώνα.
 

Nedräkning pågår

Ja, nu är det bara timmar tills vi återvänder till vårt andra hemland. Det mesta är packat, uteplatsen vinterbonad d v s tömd på furubord och stolar och ersatta med plastmöbler. Det gäller att suga ut det gottaste av tiden som är kvar. Häromdagen var vi och handlade i Kordelio och passade på att äta på en av våra favorittavernor som vi inte besökt tidigare i år. Vi åt av havets läckerheter och det som smakade bäst var en bläckfisktentakel med sugproppar och allt. Vet att många ryser av bara tanken att äta bläckfisk men det är gudomligt gott.
 
 
Någon dag senare uträttade vi ärenden i Kilkis. Det är mycket som ska fixas med skattemyndigheten och OTE, grekiska televerket o dyl, innan vi åker härifrån, och då var vi på Ladokolla och åt. Ja, det är mycket mat för oss i det här landet. Tyvärr hade vi inte tid att åka till Kilkis och träffa våra svenskvänner för en avskedsmiddag på kvällen. På Ladokolla serveras maten på typ bricka med bakplåtspapper. Fantastiskt gott.
 
 
 
Ett fruktansvärt regnväder med blixt och dunder har drabbat oss de senaste dagarna. Jag har packat ner Evas regnmätare så jag vet inte hur mycket nederbörd det har fallit men det var åtskilliga mm.  Efter ett av skyfallen i förgår kunde man vada i decimeterhögt vatten i trädgården och det t o m droppade regnvatten från taket i vardagsrummet. Nu skiner solen igen och det är varmt och skönt så den tvätt jag hängde ut på morgonen har torkat. Idag på morgonen åt vi frukost inomhus för första gången i sommar men igår åt vi förmodligen sista frukosten på altanen. Kanske vi kan äta ute imorgon för sista gången i år.